• Vid kontakt med blod och blodtillblandade kroppsvätskor ska relevant skyddsutrustning användas. Exempel på detta är handskar anpassade efter arbetets art, vid risk för stänk av kroppsvätskor används skyddsförkläde och visir eller motsvarande stänkskydd.
  • Vid spill av blod och kroppsvätskor ska punktdesinfektion med ytdesinfektionsmedel utföras snarast.
  • Instrument och produkter avsedda för flergångsbruk som kommit i kontakt med blod/kroppsvätskor ska desinfekteras snarast. Detta bör ske med så lite manuell hantering som möjligt. Värmetåliga produkter rengörs och desinfekteras i disk- eller spoldesinfektor, beroende på typ av produkt/gods.
  • Produkter med integrerad säkerhetsfunktion ska användas om de finns tillgängliga (det vill säga så fort de kan upphandlas) enligt AFS 2005:1 samt tilläggsföreskrift AFS 2012:7. I annat fall ska andra tekniska hjälpmedel användas för att minska risken för stick- och skärskada.
  • Säkerställ att kunskap finns om hur utrustning ska användas och hur den fungerar. Till exempel hur säkerhetsmekanism ska aktiveras och att provtagningshållare och kanyl är kompatibla.
  • Arbeta så att stick- och skärskador undviks. Detta innefattar till exempel att arbetet planeras och samordnas så att det kan utföras metodiskt, att arbetsställningen är bekväm (sitt helst vid provtagning) och att den utrustning som krävs placeras så att armarna inte behöver korsas.
  • Ha alltid behållaren för stickande och skärande avfall nära dig och lägg alltid vassa föremål direkt i den. Behållaren får maximalt fyllas till fyllnadslinje (cirka 2/3). Fylld behållare slutstängs, det ska sedan inte vara möjligt att åter öppna behållaren.
  • Använd med fördel en plexiglasskiva som stänkskydd vid laboratoriearbete.
  • Använd sådan suturteknik att stickskador undviks. Undvik exempelvis att i blindo föra suturnål mot ett finger.
  • Undvik dubbeländade vassa instrument.
  • Vid instrumentering av vassa instrument, tillämpa brickinstrumentering.
  • Vid extern transport av biologiska prover; använd förpackningar som är typgodkända enligt ADR-S och följ lokala anvisningar/instruktioner från säkerhetsrådgivare.
  • Hantera produkterna så att andra inte kommer till skada. Ta hand om skärande och stickande avfall enligt Vårdhandbokens texter om farligt avfall. Packa prover korrekt, se Folkhälsomyndigheten "Packa Provet Rätt".

Säkerhetsprodukter

När säkerhetsprodukter, avsedda att användas för till exempel injektion, blodprovstagning eller insättning av kärlkatetrar, upphandlas kan följande krav ställas:

  • Säkerhetsanordningen ska, när den aktiverats, ge användaren skydd mot oavsiktlig stick-/skärskada fram till avyttring i behållare för stickande och skärande avfall.
  • Aktivering av säkerhetsanordningen får inte kräva ett handhavande som ökar risken för skada hos användaren.
  • Säkerhetsanordningen ska kunna aktiveras utan att användarens händer riskerar att komma i kontakt med den kontaminerade spetsen/eggen.
  • Säkerhetsanordningen ska kunna aktiveras omedelbart efter avsedd användning av produkten.
  • Det ska vara uppenbart för användaren när säkerhetsanordningen är aktiverad.
  • Säkerhetsanordningen ska inte på ett negativt sätt inverka på produktens avsedda funktion och prestanda.
  • Det ska tydligt framgå att det är en säkerhetsprodukt.

Preexpositionsprofylax

För yrkesgrupper med ökad risk att utsättas för hepatit B-smitta rekommenderas vaccination mot hepatit B. Det gäller till exempel personal inom hälso- och sjukvård, tandvård samt omsorgspersonal som kommer i kontakt med blod. Läs mer i Vårdhandbokens texter om Blodburen smitta. Arbetsgivaren ska vid behov och utan kostnad för arbetstagarna erbjuda vaccination och planera var vaccination sker, lämpligen i samarbete med företagshälsovård.

Observera att vaccination inte ger fullgott skydd hos alla trots upprepade vaccinationsdoser, dessa personer betraktas som "non-responders". Vaccination mot hepatit B ger inte heller skydd mot andra blodburna smittor, de förebyggande rutinerna ovan ska därför alltid följas.

Till toppen av sidan