Sårbehandling

Venösa bensår

Bensår definieras som ett sår nedanför knäet som inte har varit läkt under de senaste sex veckorna. I definitionen inkluderas även fotsår.

Fastställ orsak till bensår

Orsaken till bensåret ska alltid fastställas av läkare eftersom diagnosen styr den fortsatta behandlingen. Svårläkta sår på benen kan ha en rad olika orsaker. Vanligast är venös insufficiens, men såren kan också bland annat bero på arteriell cirkulationsstörning, vaskulit och diabetes. I vissa fall kan såret bero på en malignitet som kan vara primär eller ha utvecklats i ett svårläkt sår.

Venösa bensår

Venös insufficiens är den vanligaste orsaken till bensår. Venös insufficiens kan orsakas av djup ventrombos eller svaghet i klaffsystemet i underbenets ytliga vener, oftast i de så kallade perforantvenerna.

Första tecknet på venös insufficiens är underbensvullnad som minskar vid högläge. Underbenseksem, framför allt kring ankeln som förorsakas av den venösa stasen/vävnadsödemet (staseksem), kan också vara en tidig markör. Så långt det är möjligt ska venös insufficiens behandlas.

Motverka ödem

Det viktigaste med behandlingen är att motverka ödem genom kompressionsbandagering av benet. Intermittent kompressionsbehandling med så kallad pumpstövel är också effektivt för att reducera ödemen. Lindriga benödem kan behandlas med stöd- eller kompressionsstrumpor. När bensår har uppkommit bör benen lindas av en person med nödvändig kunskap. Kompressionsbehandling ska alltid kombineras med råd till patienten om högläge och/eller fysisk aktivitet.

Kompressionsbandagering

  • Patienter med ankeltryck under 80 mm Hg eller med ett ankel-/armtryckindex under 0,8 ska inte lindas utan ordination.
  • Vid ankel-/armtryckindex under 0,7 ordineras lindning med försiktighet. Använd en kortsträcksbinda.
  • Vid låga ankel-/armtrycksindex rekommenderas alltid kortsträcksbinda.

Patientens smärta vid lindning ska respekteras. Smärtan kan markera artärproblem. Om patienten har ont av lindningen kan detta vara ett varningstecken och antyda arteriell cirkulationsstörning.

Revideringsdatum:
2020-07-16
Författare:
Malin Munter, leg. sjuksköterska, såransvarig sjuksköterska, Jönköpings kommun Hanna Andersson, leg. sjuksköterska, såransvarig sjuksköterska, Nässjö kommun
Faktagranskare:
Ami Hommel, Leg. sjuksköterska, Professor, Institutionen för vårdvetenskap, Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Universitet, Malmö

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan