Verksamhetschefen eller den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) är ansvarig för att förhållandena inom verksamheten överensstämmer med gällande föreskrifter. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Ska cytostatikan hanteras och administreras av annan vårdgivare ska tydliga instruktioner för hantering och administrering medfölja ordinationen.

Skriftliga, lokalt anpassade, skydds- och hanteringsinstruktioner ska finnas där cytostatikabehandling tillreds och administreras. Det ska också finnas tydliga instruktioner med skyddsåtgärder för personal som städar lokaler där cytostatika används eller där patienter som får cytostatika vistas. Dessa instruktioner ska vara på svenska. För de som inte förstår svenska, ska de dessutom finnas på ett språk som hen förstår. Avdelningschefen/vårdenhetschef på respektive enhet är ansvarig för att information och utbildning ges till berörd personal samt att uppföljning sker (AFS 2005:5).

Här finns regionala tillägg

Riskbedömning

För att en vårdenhet ska få hantera och/eller behandla patienter med cytostatika ska det först göras en riskbedömning som ska dokumenteras. Riskbedömningen ska förnyas om arbetsförhållandena ändras samt om en avvikelse visar att en risk finns. En arbetsgrupp bör utses för riskbedömningsarbetet. Gruppen bör bestå av representanter för arbetsledare och arbetstagare, arbetsmiljöombud, samt annan sakkunnig person, exempelvis apotekare eller medlem i läkemedelskommittén. Riskbedömningen delas lämpligen in i mindre områden, exempelvis administrering, avfallshantering och så vidare. Mallar för riskbedömning kan hämtas från Arbetsmiljöverkets webbplats, sök på riskbedömningar [2].

Riskbedömningen av hur cytostatikahanteringen påverkar personalens hälsa bör omfatta exponeringsrisker vid

  • förvaring
  • iordningställande, som exempelvis hantering av cytostatikaampuller
  • beredning
  • administrering
  • vård av patient
  • transport
  • kontaminerad utrustning
  • kontaminerade textilier
  • omhändertagande av utsöndringar
  • avfallshantering
  • destruktion
  • städning
  • spill

Vissa cytostatika kan förorsaka mutagena, teratogena och carcinogena skador. Därför ska kvinnor som är gravida och män eller kvinnor som planerar en graviditet informeras om riskerna och ges möjlighet till andra arbetsuppgifter om åtgärder i arbetsmiljön inte kan säkerställa att dessa risker undanröjs (AFS 2007:5).

Vid samtidigt arbete med cytostatika och joniserande strålning, som definieras som kategori A arbete, finns risk för en förstärkt toxisk effekt. Därför är det olämpligt att dessa arbetsmoment utförs under samma tidsperiod (SSMFS 2018:1).

Personer med aktiv sjukdom i hud, slemhinnor eller lungor och personer med avsevärd funktionsnedsättning i andningsorganen bör avrådas från arbete med cytostatika.

Ytkontroller

Enligt försiktighetsprincipen ska den yrkesmässiga exponeringen för cytostatika vara så låg som möjligt. Metoden för ytprovtagning av cytostatika ska användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser där cytostatika används. Om mätning ska genomföras bör en arbetsmiljöingenjör vid arbetsplatsens företagshälsovård kontaktas. Genom ytprovtagning kan man kartlägga spridningsvägar, hur väl man lyckas kontrollera cytostatikaexponeringen samt graden av indirekt exponering. Med regelbundna ytprovtagningar på arbetsplatsen får man information om arbetssättet fungerar tillfredställande och riskbedömningen blir därmed säkrare. På så vis kan den yrkesmässiga exponeringen för cytostatika minimeras.

En svensk undersökning har mätt Cyklofosfamid respektive Ifosfamid vid 17 olika sjukhus i Sverige [3,4]. Utifrån studiens mätdata föreslår författarna så kallade hygieniska referensvärden för dessa två cytostatika vilka kan vara applicerbara vid svenska sjukhus enligt följande:

  • Ifosfamid: arbetsytor 24 pg/cm2, andra ytor 170 pg/cm2, golv 500 pg/cm2, handtag 1,2 pg/cm2 (pg=picogram)
  • Cyklofosfamid: arbetsytor 2,8 pg/cm2, andra ytor 35 pg/cm2, golv 370 pg/cm2, handtag 6,0 pg/cm2
  • Ytkontroller görs också på andra cytostatikapreparat. Se Arbetsmiljömedicin Syd för mer information, länk finns i Referenser.

Kunskaper krävs för hantering

Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den kunskap och kompetens som behövs för arbetet. Cytostatika får endast hanteras av personer som har kompetens för att utföra arbetsuppgiften samt kunskap om vilka risker som finns vid hanteringen och hur dessa risker ska förebyggas. All personal som i sin yrkesutövning kan tänkas komma i kontakt med cytostatika måste få särskild utbildning i hantering av cytostatika samt risker med dessa preparat. Fortbildning ska ske återkommande.

Arbetstagaren har ett eget ansvar att följa de föreskrifter och lokala instruktioner som finns. Årlig kontroll/riskbedömningar och regelbundna diskussioner på arbetsplatsen om de risker som finns i vardagen skapar förutsättningar för en säker hantering.

Åtgärder vid tillbud eller skada

Det ska finnas en anordning för spill, haveri eller liknande i anslutning till beredningsplatsen. För information om förslag på innehåll, läs mer i texten om spill, stänk och avfall. Skyddsutrustning som kan behövas vid hanteringen, till exempel extra skyddsrockar, skoskydd, andningsskydd, långa kraftiga plasthandskar, saneringsmedel och absorberande material, ska förvaras i direkt närhet.

Eventuella tillbud eller arbetsskador med cytostatika, till exempel stänk i ögonen eller spill, ska anmälas. Gör en skriftlig anmälan och en avvikelserapport tillsammans med arbetsledaren samt en utredning enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

Vård hos andra vårdgivare samt vid dödsfall

I samband med vård hos andra vårdgivare som till exempel operation, röntgen, laboratorier och transport, ska dessa informeras om patienten erhållit cytostatika de senaste fem dygnen. På remiss till obduktion ska anges att patienten erhållit cytostatika. Läs mer i Vårdhandbokens texter om obduktion.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan