Nutrition - Översikt

Texterna inom området nutrition i Vårdhandboken utgår från Socialstyrelsens föreskrift "Förebyggande av och behandling av undernäring" (SOSFS 2014:10), samt Socialstyrelsens kunskapsstöd ”Att förebygga och behandla undernäring. Kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst” [1]. Den terminologi som tillämpas bygger på av Socialstyrelsen definierade centrala begrepp inom nutritionsvård [1]. Se även Socialstyrelsens termbank [2].

Med undernäring avses "Näringsrubbning i form av brist på näringsämnen som orsakar sjukdom eller försämring av kroppssammansättning, funktionsförmåga eller sjukdomsförlopp" [2]. En längre och äldre beskrivning finns i (SOSFS 2014:10): "Med undernäring avses i dessa föreskrifter och allmänna råd ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp."

Med nutritionsbehandling avses ”behandling som syftar till att tillgodose en patients behov av näringsämnen”, enligt definition i termbanken [2]. Att servera mat till patient när inget nutritionsrelaterat problem föreligger ses som allmän omvårdnad medan nutritionsbehandling förutsätter ett nutritionsrelaterat problem. 

"Ett gott näringstillstånd är nödvändigt för en god livskvalitet, för att förebygga sjukdom och för att medicinsk behandling ska ha bästa möjliga effekt. Undernäring som inte upptäcks eller lämnas utan åtgärd kan få allvarliga konsekvenser med ett personligt lidande och en högre vårdtyngd som följd." [1,3].

Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada (1 kap. 6 § PSL). Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (1 kap. 5 § PSL). Undernäring kan klassas som vårdskada om vården inte vidtagit adekvata åtgärder för att upptäcka och behandla tillståndet. Vårdskada kan också uppstå som en konsekvens av undernäring, till ökar risken för fall, trycksår och ohälsa i munnen [1].

Många olika faktorer kan leda till undernäring (tabell 1) [1,4]:

Sjukdomsrelaterad undernäring med inflammation innebär att en systemisk inflammation driver på nedbrytning (katabolism) av kroppens vävnader samtidigt som aptiten påverkas negativt. Exempel på sjukdomar som orsakar denna typ av undernäring är cancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom och inflammatoriska tarmsjukdomar [1].

Sjukdomsrelaterad undernäring i avsaknad av inflammation förknippas med tillstånda som på olika sätt påverkar förmågan att äta. Det kan vara vid neurologiska sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom och amyotrofisk lateral skleros, ALS. Det kan även vara vid sjukdomar som orsakar sväljproblem eller vid psykiatriska sjukdomar som påverkar möjligheten att äta (till exempel anorexia nervosa).

Ej sjukdomsrelaterad undernäring kan relatera till svält, socioekonomiska faktorer (till exempel låg utbildning), psykologiska faktorer (till exempel ensamhet) eller nedsatt mun- och tandstatus.

Det saknas nationellt täckande data över hur många personer som diagnostiserats med undernäring eller risk för undernäring. Förekomsten ökar dock med stigande ålder till följd av att risken för sjukdom ökar med åldern. I en avhandling av Söderström från 2013 uppskattades förekomsten av undernäring var lägre (nio procent) medan risk för undernäring var något högre (55 procent) än tidigare beskrivet i studier som också använt screening-verktyget Minimal Nutrition Assessment (MNA) [6-9]. Söderströms avhandling visade vidare att undernäring och risk för undernäring enligt MNA är oberoende riskfaktorer för förtida död bland personer ≥65 år oavsett dödsorsak [10].

Det närmaste en nationell täckning som i dagsläget finns är data från det nationella kvalitetsregistret Senior alert som omfattar personer över 65 år. Senior alert är ett register för vårdprevention där bland annat risk för undernäring (MNA samt SKR-frågor) finns med utfallsmått som lågt BMI (<22kg/m2) och ofrivillig viktnedgång. Förutom riskbedömningarna som görs utreds och registreras de bakomliggande orsakerna, vidtagna åtgärder och resultat. Riskområdena som finns med i Senior alert är förutom undernäring, fall, trycksår, munhälsa och blåsdysfunktion och bedömningsinstrumenten är validerade för person, 65 år eller äldre [11]. Med hjälp av data från Senior alert kan kommuner och regioner också utveckla och förbättra vården.

År 2019 riskbedömdes över 110 000 unika personer i Senior alert. Av dessa hade 86% någon risk för trycksår, undernäring, fall eller ohälsa i munnen. Risk för att drabbas av undernäring var 56%. Rekommendationen från Senior alert är att riskbedömningar görs rutinmässigt vid inflyttning/inskrivning, löpande två gånger per år samt vid särskild händelse som till exempel sjukdom. Den vanligaste bakomliggande orsaken var sjukdom. Åtgärderna var mellanmål och att minska nattfastan. En artikel som redovisade Senior alert data visade att 54 procent av dem som fanns på sjukhus identifierades vara i risk för undernäring [12].

Med tanke på den höga förekomsten (prevalensen) och den ökade risken för sjuklighet, lidanden och död som följer med undernäring [3] måste finnas tydliga rutiner, processer samt en tydlig ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper för effektiv och säker behandling. Se figur 2 - nutritionsvårdsprocessen [1]. För effektiv och säker kommunikation krävs vidare att begrepp inom fackområdet vård och omsorg tillämpas vid dokumentation och informationsöverföring [1,2].

Vid sidan av medicinsk status påverkar också sociala, psykologiska och kulturella faktorer förutsättningarna för ett optimalt energi- och näringsintag. Mat, måltid och ätande rymmer dessutom många andra dimensioner ut över de rent näringsmässiga som är viktiga att ta hänsyn till i vården av patienter med nutritionsproblem.