Urininkontinens hos vuxna

De nedre urinvägarna, det vill säga urinblåsan och urinröret, står tillsammans med bäckenbotten och nervsystemet för lagring av urinen, blåstömning och kontinens. Att vara kontinent innebär att personen kan tolka urinblåsans fyllnadssignaler, ha förmågan att hinna uppsöka en toalett och att själv bestämma när blåstömning ska ske. Detta förutsätter förutom normala förhållanden i nedre urinvägarna även att nerverna från blåsan upp till hjärnan fungerar som de ska. [1,18]

Olika former av urininkontinens

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av urininkontinens bland kvinnor före menopaus och beror ofta på en försvagning av bäckenbotten. Urinläckage sker ofta i form av skvättvisa läckage i samband med ansträngning, till exempel hosta, nysning, sportaktiviteter och tunga lyft. I svårare fall kan individen uppleva ett ständigt läckage, endast utlöst av ändring av kroppsläge. Orsaken kan vara övervikt, graviditet, förlossning, tidigare gynekologiska operationer och långvarig förstoppning. Ansträngningsinkontinens är ovanligt bland män och förknippas vid förekommande fall med skador i sfinktern efter radikal prostataoperation eller missbildningar. [1,18]

Trängningsinkontinens

Personer med trängningsinkontinens har i grund och botten en överaktiv blåsa. Denna kan ge symtom som täta trängningar (frecuency), som kan vara hastigt påkomna (urgency) och behov av att tömma blåsan nattetid (nokturi). Dessa symtom omnämns ofta som LUTS (lower urinary tract symtom). Orsaker till överaktiv blåsa och trängningsinkontinens är bland annat ålder, neurologiska sjukdomar eller skador, UVI (urinvägsinfektion), läkemedel, prostataförstoring hos män och förstoppning. [1,18].

Blandinkontinens

Blandinkontinens är en kombination av ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Detta är den vanligaste inkontinensen hos äldre kvinnor. Läs mer under respektive rubrik ovan. Det kan vara av stor nytta att bena ut vilken av dem är mest dominerande, för att sätta in rätt behandling från första början.

Överaktiv blåsa

Se ovan under trängningsinkontinens.

Nokturi

Att vakna av att blåsan behöver tömmas på en gång under natten anses normalt efter 50 års ålder. Tätare tömningsbehov kan orsakas av överaktiv blåsa, som i sin tur kan orsakas av; neurologisk sjukdom, förstorad prostata och urinretention. Andra orsaker till nokturin kan vara onormalt stor urinproduktion som kan bero på stort vätskeintag, hjärtsvikt med ödembildning eller sömnapné. Även "normal" nykturi kan påverka livskvaliteten negativt om det är svårt att somna om. [19]

För äldre människor med nedsatt rörlighet och skört skelett är fallolyckor en risk som ökar på grund av sömnbristen, när personen ska treva sig fram till toaletten på natten.

Överrinningsinkontinens

Överrinningsinkontinens är ett urinläckage orsakat av att blåsan är överfull, så kallad urinretention, och inte kan tömmas. Denna inkontinens drabbar oftast män och den vanligaste orsaken är att en förstorad prostata utgör ett blåstömningshinder men det kan även förekomma i samband med alkoholintag, i samband med anestesi och av en försvagad blåsmuskel. Kvinnor kan även drabbas och då är den vanligaste orsaken framfall eller efter förlossning. [18]

Symtomen kan vara svårigheter/oförmåga att miktera, täta tömningsbehov samt skvättvisa läckage som uppträder vid trängning, ansträngning eller nattetid och upprepade oklara infektioner. [19]

Neurogena blåsrubbningar

Urinblåsans funktion styrs av både medvetna och omedvetna nervimpulser. Förutsättnigen för en normal blåstömning är ett fungerande samspel mellan urinblåsans muskel, blåsans utlopp i urinröret, urinrörets glatta muskelatur och sfinktrar samt bäckenbottenmuskulatur. All kontroll och styrning sker via det centrala och perifera nervsystemet. [18]

Sjukdomar eller skador på hjärna, ryggmärg eller nerver kan orsaka både inkontinens och oförmåga att tömma blåsan. Exempel är demens eller stroke men även skada eller sjukdom i ryggmärgen (trauma eller multipel skleros), kan medföra trängningsinkontinens, ansträningsinkontinens och i vissa fall dålig koordination mellan urinblåsa och slutningsmuskel. [1]

Andra typer av urininkontinens

Iatrogen urininkontinens

Iatrogen urininkontinens kan uppstå i samband med sjukvårdande behandling, till exempel som komplikation vid kirurgi eller strålbehandling.

Funktionell inkontinens, det vill säga läckage orsakade av att man på grund av fysiska, kognitiva eller strukturella hinder inte hinner fram till toaletten. Detta är särskilt vanligt inom äldreomsorgen eller hos äldre personer. Efterdropp - droppläckage efter miktion hos män.

Missbildningar

Missbildningar kan orsaka urininkontinens, till exempel om man har en urinledare för mycket (så kallad ektopisk uretär).