Vad tycker du om 1177 för vårdpersonal?

Enkäten riktar sig till personal inom hälsa, vård och omsorg. Syftet är bland annat att få veta vilken funktionalitet det finns behov av på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma.

 

Till enkäten
Urininkontinens

Urininkontinens - Översikt

Läs om orsak, utredning och behandling av urininkontinens hos barn och ungdomar på sidan Urininkontinens hos barn och ungdomar.

I texterna om urininkontinens används ibland begreppet "blåsdysfunktion" som beskriver flera olika problem. Förutom urininkontinens och trängningar, ingår också tömningsproblem och efterproblem i begreppet. Urinläckage och trängningar orsakar lagringsproblem medan tömningsproblem uppkommer när hinder finns för blåstömning. Efterproblem är urinläckage som uppstår efter tömning av blåsan. Kunskap om de olika problemen ger bättre förutsättning för en adekvat behandling [1].

Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem. Det förekommer bland både män och kvinnor i alla åldrar men är vanligare bland kvinnor och ökar med stigande ålder [2,3]. Av de boende inom äldreomsorgens särskilda boenden har 50-80 % problem med urininkontinens [4,5].

Definitionen av urininkontinens är ofrivilligt urinläckage och ska vidare beskrivas med typ av läckage, frekvens, besvärsgrad samt påverkan på det sociala livet och livskvaliteten [6]. Urininkontinens utgör för många en social begränsning som påverkar det dagliga livet på grund av rädsla för att läcka och lukta urin. Detta kan innebära svårigheter att uträtta ärenden samt avhållsamhet från motion/idrott och sociala evenemang [2].

Trots att urininkontinens påverkar livskvaliteteten avstår många från att söka vård för sina besvär. Många upplever att de lärt sig hantera läckagen och söker inte hjälp på grund av att de känner sig generade, är rädda för undersökningarna eller lever i tron att det ska vara så. Okunskap om att det finns hjälp att få, eller svårigheter att söka vård kan också vara orsaker [2,7,8].

Orsaker till urininkontinens

Urininkontinens kan uppträda i olika former och grader. Det kan röra sig om läckage i samband med ansträngning eller plötsliga läckage i samband med en urinträngning. Det kan vara allt från små läckage som inträffar sällan till stora som inträffar flera gånger dagligen. Läckagen kan ske dag som natt.

Orsaken kan vara:

  • Förändringar i stödjande vävnad och muskler i bäckenbotten.
  • Förändringar i urinrör som vid benign prostatahyperplasi och i urinblåsa.
  • Neurologiska skador som vid sjukdom, missbildningar och trauman.
  • Funktionsnedsättningar som försvårar att ta sig till toaletten.
  • Förstoppning.
  • Östrogenbrist kan ge upphov till ökade trängningar.
  • Urologiska och gynekologiska tumörer (om trängningssymtomen är hastigt uppkomna - mindre än 6 månader). 

Förändringar som bidrar till urininkontinens kan uppkomma efter graviditet och förlossning, vid övervikt eller i samband med infektioner i urinblåsan. En neurologisk påverkan som vid multipel skleros (MS), olika ryggmärgsskador, samt vid kognitiva sjukdomar som demenssjukdomar, kan leda till svårighet att tolka kroppens signaler som urinträngningar och/eller svårighet att tömma blåsan [2,8].

Urininkontinens kan förebyggas, botas eller lindras

Det är viktigt att alla som arbetar inom vård och omsorg är medvetna om problemets utbredning och att det kan upplevas svårt att söka hjälp för sina besvär [9]. Alla har rätt till anpassad information om anledningen till urinläckagen och vilka möjligheter till utredning och behandlingar som finns att tillgå. Det finns effektiva behandlingsmetoder såsom bäckenbottenträning, beteendeförändringar eller kirurgiska ingrepp som tension free vaginal tape (TVT) och transobturatorband (TOT) mot ansträngningsinkontinens [10-14]. Dessutom finns effektiva läkemedel samt elstimulering som reducerar trängningsinkontinens [15,16]. Statens beredning för medicinskt utvärdering (SBU) har funnit att dessa behandlingsmetoder är effektiva för personer >65 år. För personer som bor i särskilt boende finns konservativa behandlingsmetoder som uppmärksamhetsträning och toalettassistens som kan användas som behandling för olika typer av blåsbesvär. Dock är forskningsunderlaget för denna patientgrupp begränsat [17].

Urininkontinens kan såsom nämnts i många fall förebyggas, lindras eller behandlas så att bot eller minskade läckage uppnås. I de fall där så inte är fallet kan hens livskvalitet förbättras genom ökad kunskap, träning och med individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel.

Kvalitetssystem

Det är verksamhetschefen respektive den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) som ska ta fram, fastställa och dokumentera riktlinjer för vårdens utövande. Det är även verksamhetschefen som utser vilka av den berörda hälso- och sjukvårdspersonalen som ska få förskrivningsrätt och göra bedömning om personalens utbildningar och kompetens (SOSFS 2008:1). En sjuksköterska med särskild kompetens bör ha ansvar för att fortlöpande handleda den övriga personalen och informera om nyheter och förändringar inom inkontinensområdet. I ansvaret bör också ingå att hålla enhetens hjälpmedel aktuella. För både ordinärt och särskilt boende gäller att inkontinenshjälpmedel ska vara individuellt utprovade och förskrivna inom ramen för de produkter som upphandlats.

Kvalitetsprogram

För att underlätta vården vid urininkontinens har Nätverk för Inkontinens inom Kommuner och Landsting (NIKOLA) arbetat fram ett kvalitetssäkringsprogram som finns åtkomligt för alla på nätverkets webbplats. Kvalitetsprogrammet är avsett för vård inom både kommuner och regioner och är fritt att använda. Där finns nedladdningsbara instruktioner och verktyg för utredning, åtgärder och uppföljning inklusive särskilt framtagna kvalitetsindikatorer. Länk finns under Relaterad information.

I Socialstyrelsens rapport "Blåsdysfunktion hos äldre personer" finns indikatorer till stöd för verksamhetsutveckling.

Dokumentation

All patientvård ska dokumenteras i en patientjournal (SFS 2008:355).

Dokumentationen ska innehålla:

  • Patientdata.
  • Bakgrund till vården.
  • Diagnos.
  • Vidtagna och planerade åtgärder. Åtgärderna kodas enligt Socialstyrelsens föreskrifter om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården ( HSLF-FS 2016:40 ).
  • Uppgift om information som lämnats till patienten och ställningstagande till behandlingsalternativ.
  • Förskrivning av inkontinenshjälpmedel med information om individuell utprovning, förväntad förbrukning, förskrivning och utvärdering.

Basala hygienrutiner

I inkontinensvården såsom vid all vård och behandling av patienter/vårdtagare ska basala hygienrutiner tillämpas för att minska smittspridning. 

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl akutsjukvård som äldrevård och omsorg. Förutom det lidande det för med sig för den enskilde, medför det ökad antibiotikaförbrukning och en utveckling av fler resistenta bakterier. Kända riskfaktorer är bland annat; kvarliggande kateter (KAD), instrumentering av urinrör och urinblåsa, urin- och analinkontinens, förstoppning och i viss mån residualvolym och östrogenbrist hos kvinnor efter menopaus. Blåstömningsförmågan bör kontrolleras med ultraljud. Är tömningen ofullständig ska förebyggande åtgärder såsom toalettassistans, korrekt sittställning och behandling av förstoppning vidtas. Om kateterbehandling är aktuell ska ren intermittent kateterisering (RIK) övervägas innan kvarliggande kateter (KAD) ordineras [18].

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan