Nutrition

Uppföljning, utvärdering

Behandlingen ska bedömas, dokumenteras och utvärderas kontinuerligt under vårdtillfället [1]. Hur ofta uppföljning sker beror på patientens behov och vilka åtgärder som satts in. Exempelvis kan sväljningssvårigheter förbättras (med dysfagi-rehabilitering) eller försämras (på grund av sjukdom) varför en ständig dialog mellan professioner är nödvändig. Dialog med patient och närstående är viktig för utvärdering av acceptans för ordinerad behandling och för ställningstagande till eventuella förändringar av dessa. Läs mer i Vårdhandbokens texter om personcentrerad vård.

Det är viktigt att all personal är lyhörd för individuella behov och önskemål. Förutsättningen för ett gott resultat är att patienten accepterar och medverkar i de förebyggande och behandlade åtgärderna. Om beslutade åtgärder inte ger önskat resultat måste de omprövas och ställning tas till nya. Dietist bör vara involverad.

Övervakning, uppföljning och utvärdering

Vikt och energibehov

Vikt bör följas kontinuerligt. Detsamma gäller energiintag i relation till behov.

Inom slutenvården bör detta ske minst en gång per vecka. Förändringar ska dokumenteras.

Mat- och vätskeregistrering

Peroralt energi- och vätskeintag bör kontinuerligt utvärderas. Avvikelser i kostintaget bör dokumenteras och dess bakomliggande orsaker identifieras för att därefter kunna vidta åtgärder. Den absolut enklaste metoden är att med ögonmått uppskatta hur mycket som ätits upp vid respektive måltid.

En annan metod innebär att man värderar och noterar om en hel, halv eller fjärdedels portion ätits upp. Metoden ger ett grovt mått på energiintaget, men ingen värdering av vilka komponenter i måltiden som ätits upp eller lämnats. Det är till exempel en stor skillnad i näringsintag om hela köttportionen ätits upp eller om det bara är sås och potatis ätits upp.

En mer noggrann bedömning av intaget erhålls genom en mat- och vätskeregistrering. Det innebär att all mat och dryck under vanligen 3-4 dagar kvantifieras och registreras för att energi- och näringsvärdesberäknas. För bearbetningen krävs att varje enskild komponent i måltiden som ätits eller druckits registreras och kvantifieras. Information om energi- och proteininnehåll i aktuella maträtter kan erhållas från köket/matproducenten. Metoden är arbetskrävande men kan ge en god bild av energiintag och intag av näringsämnen. Resultatet sätts i relation till beräknat energi- och näringsbehov. Dietist bör vara involverad för att registreringen ska kunna genomföras och analyseras på rätt sätt.

Vid enteral- eller parenteral näringstillförsel krävs tät uppföljning och bevakning, oavsett om personen vårdas på sjukhus eller i hemmet. Om medicinsk nutritionsbehandling används i kombination med peroralt intag måste det totala intaget av energi, näringsämnen och vätska räknas ihop.

Informationsöverföring

Vårdtillfället behöver sammanfattas och kommuniceras med avseende på aktuella nutritionsproblem och ordinerade åtgärder. Informationen ska överföras till nästa vårdgivare i patientens omvårdnads- och medicinska epikris. Nutritionsepikris skrivs av dietist. Nutritionsbehandling måste i de flesta fall pågå under lång tid varför behandlingen vanligen behöver fortsätta efter utskrivning. Korrekt informationsöverföring är därför viktigt. Den ska innehålla uppgifter om patientens näringstillstånd, behov, aktuell nutritionsordination, eventuella ätstödjande åtgärder samt målsättning med behandlingen.

Epikrisen bör innehålla:

1. Sammanfattning av ät-/nutritionsproblem och viktutveckling under vårdtiden

2. Aktuell

  • nutritionsbedömning inklusive vikt och BMI vid utskrivning
  • nutritionsordination
  • beskrivning av individens behov av ätstödjande åtgärder
  • målsättning med nutritionsbehandlingen
  • eventuell skötselinstruktion av sond/gastrostomi eller venkateter/subkutan venport.

3. Information om remissinstans/kontaktperson vid problem

Dietist ansvarar för ordination och förskrivning av livsmedel för speciella medicinska ändamål (FSMP) till personer som skrivs ut till ordinärt boende.

Kvalitetssäkring

Kvalitetskontroll och rapportering av avvikelser ska vara en integrerad del i nutritionsvården. Sjukhusets enheter ska ha rutiner för att kunna mäta och styra kvaliteten i nutritionsomhändertagandet.

Exempel på kvalitetsindikatorer:

Struktur
Enheter vid sjukhuset har en nutritionsgrupp/team eller nutritionsansvarig.
Enheter har rutiner för nutritionsbedömning.

Process
Andel patienter som är nutritionsbedömda.
Andel patienter med risk för undernäring där vårdplan har upprättats.
Andel patienter med risk för undernäring som följs upp enligt riktlinjer.

Resultat
Andel patienter med risk för undernäring som får sitt energi- och vätskebehov täckt under vårdtiden.
Andel patienter med risk för undernäring som bibehåller eller ökar sin vikt under vårdtiden.

Exempel på förebyggande arbetssätt:

Senior alert är ett kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior alert vill kommuner och landsting utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Länk till Senior alert finns under Relaterad information.

Till toppen av sidan