Läkemedelsgenomgångar

LÄKEMEDELSHANTERING

Allmänt

Läkemedelsgenomgångar är en metod för kartläggning av en patients samtliga ordinerade och använda läkemedel i syfte att säkerställa en korrekt och aktuell läkemedelslista. Det är dessutom en metod för analys, omprövning och uppföljning av en patients hela läkemedelsanvändning i syfte att upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem (LRP). Det övergripande syftet med att genomföra läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen, särskilt hos sköra äldre som är en utsatt grupp. Det finns två olika läkemedelsgenomgångsmodeller, enkel läkemedelsgenomgång och fördjupad läkemedelsgenomgång.

Ansvar

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) ska en läkare ansvara för läkemedelsgenomgångar. Läkaren ska vid behov samarbeta med andra läkare, apotekare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal, om det inte finns hinder enligt offentlighets- och sekretesslagen eller patientdatalagen. Sjuksköterska eller farmaceut kan göra kompletterande kartläggning och upptäcka exempelvis felanvändning av läkemedel eller okunskap om läkemedelsbehandlingen. Vård och behandling ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Om patienten begär det eller om patienten inte själv kan lämna uppgifterna, bör de om möjligt hämtas in från närstående.

Enkel läkemedelsgenomgång

Enkel läkemedelsgenomgång är en process i flera steg med syfte att förebygga fel i vårdens övergångar och åstadkomma en så hög överensstämmelse som möjligt mellan de läkemedel som en patient är i behov av, är ordinerad och använder vid det aktuella vårdtillfället. Syftet är att säkerställa en korrekt, aktuell ändamålsenlig och säker läkemedelslista i den situation patienten befinner sig för tillfället samt att bedöma behovet av en fördjupad läkemedelsgenomgång.

Tillvägagångssätt

Vid en enkel läkemedelsgenomgång ska teamet så långt möjligt utifrån tillgänglig dokumentation och patientens egna uppgifter, kartlägga vilka läkemedel som är ordinerade och indikation för dessa samt deras styrkor och doseringar. Man bör fråga patienten om receptfria läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott. I samtalet med patienten tar man även reda på hur läkemedelshanteringen fungerar.

  • Om patienten har den hjälp eller de hjälpmedel som är nödvändiga för att behandlingen ska fungera optimalt.
  • Om det finns några uppenbara problem såsom till exempel förskrivna läkemedel som patienten inte tar bör dessa åtgärdas direkt.

Därefter tar man ställning till om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker i den situation patienten befinner sig i just nu. Man tar också beslut om patienten är i behov av en fördjupad läkemedelsgenomgång. Därefter ska patienten få individanpassad information samt en uppdaterad aktuell läkemedelslista.

Läkemedelslistan

Om patienten inte själv kan redogöra för sin läkemedelsbehandling kan man behöva ta fram den aktuella läkemedelslistan och få en överblick över patientens samlade aktuella läkemedelsbehandling. Det finns flera informationskällor i flera olika datasystem som inte alltid kommunicerar med varandra. En läkemedelslista är ett levande dokument som måste kommuniceras, uppdateras och omprövas regelbundet. Vid varje vårdmöte bör därför läkemedelsbehandlingen och den aktuella listan stämmas av.

Vem gör vad i teamet

Varje vårdenhet ska ha en lokal rutin för hur befintliga kompetenser bäst används och hur man säkerställer att arbetet med läkemedelsgenomgångar sker strukturerat och systematiskt. Det är alltid en läkare som är ansvarig för den enkla läkemedelsgenomgången men andra personer i teamet kan planera och genomföra de olika delarna. Samtal med patienten och information till patienten kan behöva upprepas och sjuksköterskan träffar ofta patienten vid flera tillfällen och kan då upprepa och anpassa informationen, svara på frågor och uppmärksamma eventuella kunskapsbrister eller behov av hjälpmedel. En del vårdenheter har apotekare anställda som deltar i arbetet med läkemedelsgenomgångar. Den kliniska farmaceutens roll är att stödja läkaren genom att göra ett förarbete och ta fram bästa möjliga underlag, samt förslag på förbättrade ordinationer. 

Se lokala anvisningar för enkel läkemedelsgenomgång.

Här finns regionala tillägg

Fördjupad läkemedelsgenomgång

Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående LRP (läkemedelsrelaterade problem) eller där det finns misstanke om sådana ska av vårdgivaren erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. Problem ska åtgärdas och patienten ska få information om de vidtagna åtgärderna och en uppdaterad läkemedelslista. Planering för uppföljning ska ske och ställning tas till vilken vårdgivare som är ansvarig. Dokumentation ska ske i patientens journal.

Tillvägagångssätt

Varje enhet ska ha lokala rutiner som beskriver hur en fördjupad läkemedelsgenomgång (fördjupad LMG) ska genomföras och vem som gör vad. I en fördjupade läkemedelsgenomgång ska patientens hela läkemedelsbehandling värderas, omprövas och optimeras. En fördjupad LMG kräver en planering och avsatt tid. Börja med att planera när den ska genomföras, vilka som ska närvara och vilka data som behöver samlas in.

  1. Det första steget i en fördjupad LMG är att genomföra en enkel LMG för att vara säker på att man utgår från en korrekt och aktuell läkemedelslista och att det finns en aktuell indikation för varje ordinerat läkemedel.
  2. Datainsamling. För att kunna göra bedömningar om läkemedelsbehandlingen måste relevant information om patienten finnas tillgänglig såsom:
  • provsvar utifrån patientens diagnos och tillstånd (varje enhet kan ha en standardiserad lista på vilka prover som ska tas inför en fördjupad LMG eller väljer man att ordinera individuellt för varje patient)
  • blodtryck (i de flesta fall även ett ortostatiskt)
  • puls
  • vikt
  • beräknat eGFR (beräknad njurfunktion)
  • interaktionskontroll
  • symtomskattning (gärna med det validerade bedömningsformuläret PHASE 20)
  • information om patientens upplevelse av och kunskap om sin läkemedelsbehandling
  • fallriskbedömning (gärna med det validerade bedömningsformuläret Downton Fall Risk Index)
  • andra strukturerade bedömningar relevanta för patienten. 

Teamet ska besvara/diskutera följande för varje läkemedel och för behandlingen i sin helhet:

  • Om det (fortfarande) finns indikation för läkemedlet.
  • Om det finns några ickefarmakologiska alternativ eller komplement.
  • Om det finns något läkemedel där omvårdnadsåtgärder skulle ha bättre effekt eller vara säkrare.
  • Om läkemedlet har förväntad effekt.
  • Om behandlingsmålet uppnåtts.
  • Om nyttan med läkemedlet överväger risken.
  • Om läkemedlet är lämpligt för den här personen i den här situationen.
  • Om något av de ordinerade läkemedlen är olämpligt för äldre.
  • Om läkemedlen och doseringarna är anpassade till njurfunktionen.
  • Om det finns interaktioner eller summaeffekter att ta hänsyn till.
  • Om det finns biverkningar att ta hänsyn till.
  • Om patienten har tillräcklig kunskap om sina läkemedel.
  • Om patienten och läkaren är överens om behandlingen.
  • Om beredningsformen är anpassad.
  • Om det finns behov av extra stöd med läkemedelshanteringen.
  • Om det föreligger någon underbehandling.
  • Om läkemedlen och doserna är anpassade till rekommendationer.
  • Om läkemedelsbehandlingen i sin helhet ändamålsenlig och säker.

Efter den fördjupade läkemedelsgenomgången bör en handlingsplan upprättas som ett hjälpmedel om flera läkemedelsförändringar planeras. Patienten, närstående och berörd vårdpersonal ska få individanpassad information om vad man kommit fram till under den fördjupade läkemedelsgenomgången.

Journalföring

Läkaren ska journalföra de förändringar som görs i läkemedelsbehandlingen, anledning till förändringen samt mål med behandlingen, vilka läkemedel patienten nu använder, vilka läkemedelsrelaterade problem som patienten har. I patientjournalen ska också dokumenteras hur uppföljningen ska gå till när, hur och av vem den ska utföras.

Vem gör vad i teamet

Läkemedelsgenomgången ska utformas och genomföras i samråd med patienten som är en del av teamet. Det är alltid en läkare som är ansvarig för den fördjupade läkemedelsgenomgången. I många situationer är det inte möjligt för läkaren att endast tillsammans med patienten ta ställning till och bedöma alla aspekter i en fördjupad LMG, därför är ett teamarbete nödvändigt. Beroende på hur komplex behandlingen är och vilka resurser som finns tillgängliga samt vilka behov patienten har ser teamet olika ut. Sjuksköterskan är ofta viktig men även omvårdnadspersonal, apotekare, fysioterapeut, arbetsterapeut och dietist kan på olika sätt medverka i en fördjupad LMG.

Se lokala anvisningar för fördjupad läkemedelsgenomgång.

Här finns regionala tillägg

Överföring av information i vårdens övergångar

När patienten byter vårdform ökar risken för att information om patientens läkemedel missas, missuppfattas eller blir felaktig. När patienter från primärvården kommer till slutenvården ska aktuell ordinationshandling tas/skickas med. Vid utskrivning från slutenvården ska en uppdaterad läkemedelslista och en läkemedelsberättelse följa med patienten vid hemgång, skickas till ansvarig läkare i primärvården och till sjuksköterskan i kommunen eller till övertagande vårdgivare/vårdenhet senast samma dag som patienten skrivs ut. Överföring av information får dock inte ske om det finns hinder enligt offentlighets- eller sekretesslagen, patientsäkerhetslagen eller patientdatalagen.

Det är särskilt viktigt att kontrollera att patientens läkemedelslista uppdateras mellan olika system. Om patienten har dosdispenserade läkemedel måste läkaren före utskrivning manuellt ändra i Pascal. 

Se lokala anvisningar för överföring av information i vårdens övergångar.

Läkemedelsberättelse

Vid utskrivning från slutenvård eller då patient fått en läkemedelsgenomgång ska läkare upprätta en läkemedelsberättelse (LMB) i patientjournalen. En LMB är en sammanfattning av de läkemedelsförändringar som genomförts under en patients vistelse i slutenvården. Läkemedelsberättelsen ska vara skriven för patienten och ska beskriva vilka läkemedelsförändringar som gjorts under vårdtiden och orsak till dessa. Patientjournalen ska också uppdateras vad gäller målen för läkemedelsbehandlingen, när uppföljning av behandlingen ska göras och vilken vårdgivare eller vårdenhet som ansvarar för uppföljningen. Läkemedelsberättelsen ska patienten få tillsammans med en aktuell läkemedelslista vid utskrivningen och en LMB ska även skickas till övertagande vårdgivare.

Se lokala anvisningar för läkemedelsberättelse.

Här finns regionala tillägg

Olika läkemedelslistor

Om patienten har dosdispenserade läkemedel finns en läkemedelslista i webbtjänsten Pascal. Pascal kan vara inaktuell om den inte uppdaterats efter till exempel en sjukhusvistelse. Läkaren måste manuellt ändra i Pascal för de patienter som har dosdispenserade läkemedel hemma eller på vård- och omsorgsboendet eftersom patientjournalen och Pascal inte kommunicerar med varandra. Det finns ett flertal olika journalsystem såsom till exempel TakeCare, Melior och Cosmic som inte kommunicerar sinsemellan.

Apoteket ansvarar för två olika listor: "Mina sparade recept" och "Läkemedelsförteckningen". Mina sparade recept är en lista på alla recept som fortfarande är giltiga för expediering. Den kan innehålla recept på läkemedel som satts ut men där det fortfarande finns giltigt recept kvar som inte makulerats. I samma lista kan även förskrivna läkemedel saknas om ett recept inte förnyats.

Läkemedelsförteckningen

I Läkemedelsförteckningen finns information om de läkemedel som en enskild person har hämtat ut på recept de senaste 15 månaderna. Syftet med Läkemedelsförteckningen är att på ett ställe samla all information om en individs uthämtade läkemedel, oavsett vem som har förskrivit läkemedlet eller vid vilken vårdenhet förskrivningen har skett. Åtkomst till uppgifterna i Läkemedelsförteckningen är enligt lagen (SFS 2005:258) begränsade till den registrerade själv och med den registrerades tillåtelse ("samtycke") till förskrivare, legitimerade sjuksköterskor utan förskrivningsrätt och farmaceuter.

  • Förskrivare har tillgång till läkemedelsförteckningen via Pascal och Vårdsystem/Nationella Patientöversikten (NPÖ). 
  • Sjuksköterska utan rätt att förskriva läkemedel får endast läsa med engångssamtycke eller nödåtkomst. Det handlar om att förbereda vård, behandling eller för att komplettera patientjournal vid tillfällen när patienten är i akut behov av vård och behandling.
  • Farmaceuter på apotek kan få tillgång till patientens läkemedelsförteckning för användning i samband med receptexpedition. Det är endast med kundens samtycke som farmaceuter kan få tillgång till förteckningen.

Se vidare på eHälsomyndighetens hemsida. Länk finns i Referenser.

Ingen av dessa listor kan med säkerhet anses vara en aktuell och fullständig förteckning över patientens hela läkemedelsbehandling.

Till toppen av sidan