Behörighet att ordinera läkemedel

Ordination/förskrivning av läkare, tandläkare, tandhygienist och barnmorska

Bestämmelser för läkare, tandläkare, tandhygienist och barnmorskas behörighet att ordinera läkemedel framgår av Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit (HSLF-FS 2016:34).

Som vikarierande underläkare har man i princip samma skyldigheter och ansvar som en legitimerad läkare. Man måste ha klarat av de nio första terminerna på läkarprogrammet och avslutat kursen inom den specialitet man ska vikariera inom, som medicine studerande kan man dock aldrig vikariera inom primärvården. Före läkarlegitimation är befogenheterna begränsade. Ordination och förskrivning av läkemedel får till exempel endast ske till de patienter man vårdar i tjänsten – inte till sig själv, vänner eller familj.

Ordination/förskrivning av sjuksköterska

I Socialstyrelsens föreskrifter om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel (HSLF-FS 2018:43), finns en förteckning över vilka läkemedel som får förskrivas av sjuksköterskor med förskrivningsrätt. Författningen innehåller också bestämmelser om

  • vilka krav som ska vara uppfyllda för att en sjuksköterska ska vara behörig att förskriva läkemedel och vilken omfattning behörigheten har
  • behörighet för sjuksköterskor att ordinera läkemedel för vaccination.

Dosjustering av sjuksköterska

Dosjustering är en del av ordinationen. En sjuksköterska utan behörighet att ordinera ett visst läkemedel får dock i vissa fall justera doseringen i en läkemedelsordination utifrån mål- eller mätvärden. Detta gäller endast särskilt utsedda sjuksköterskor med säkerställd specifik kompetens. En justerad dos ska dokumenteras i patientjournalen. I vårdgivarens rutiner ska det framgå vilken kompetens dessa sjuksköterskor ska ha samt vilka läkemedel som får dosjusteras.

Ordinationsdokumentation

En läkemedelsordination ska vara entydig och görs med angivande av läkemedlets namn eller aktiv substans, läkemedelsform (beredningsform), styrka, dosering i antal/volym per/administreringstillfällen, läkemedelsbehandlingens längd, ordinationsorsak samt när behandlingen ska följas upp eller avslutas. Ett läkemedel får ordineras muntligen endast när en patient behöver omedelbar behandling. Det finns stor risk för missuppfattningar vid muntliga ordinationer. Doseringen ska anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Internationella enheter ska vid läkemedelsordination förkortas med E.

Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel ska bli tydlig, får doseringen anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel ska finnas på en fastställd förteckning enligt vårdgivarens riktlinjer.

Vid behov kan hänvisning ske till fastställda behandlings- eller spädningsscheman. Om sådana scheman inte finns ska spädningsförfarande anges med angivande av volym av aktivt läkemedel, typ av spädningsvätska samt dess styrka och volym. Slutkoncentration efter spädning bör också anges.

Läkemedelsordinationerna ska dokumenteras i patientjournalen på ett strukturerat sätt och i ett enhetligt format. Dokumentationen bör göras elektroniskt.

Se lokala anvisningar för ordinationsdokumentation.

Här finns regionala tillägg

Muntlig ordination/telefonordination

Undantagsvis samt i akuta situationer kan ordinationer ges muntligen. Dessa ska då dokumenteras och signeras i efterhand av läkare eller tandläkare. Om den som muntligen har ordinerat ett läkemedel är förhindrad att dokumentera ordinationen ska detta göras av en sjuksköterska. Ordinerande läkare ska då anges samt tidpunkt för ordinationen.

Se lokala anvisningar för dokumentation av muntliga ordinationer.

Här finns regionala tillägg

Överkänslighet

Varningsmärkning ska göras av behandlande läkare i de fall patienten har en säkerställd överkänslighet mot läkemedel eller annat ämne som kan ge allvarliga eller livshotande reaktioner. Endast information som är av betydande medicinskt värde ska noteras som varning. Tydlig märkning ska göras i journalen och övriga relevanta ställen (till exempel remisser till annan instans).

All läkemedelsöverkänslighet ska registreras med ATC-kod där sådan är känd. ATC-koden måste anges på rätt nivå så att varning för motsvarande substanser, som till exempel penicilliner på fyrställig nivå, för att få en bredare varning. Observera att varningssystemet inte larmar vid försök till ordination av samma eller liknande substans med annan ATC-kod. Endast information som är av betydande medicinskt värde ska noteras som varning.

Patienten ska få muntlig och skriftlig information om sin överkänslighet.

Ordination enligt generella direktiv

Endast läkare får ordinera enligt generella direktiv. Ordinationen omfattar läkemedel som får ges av sjuksköterska efter behovsbedömning utan kontakt med läkare. Sjuksköterskan ska kontrollera att överkänslighet inte föreligger. Sjuksköterska dokumenterar ordinationen i läkemedelsjournalen. Ansvarig läkare informeras.

Ordinationerna ska utfärdas mycket restriktivt och omprövas regelbundet. I de fall läkaren kan förutse patientens läkemedelsbehov ska istället stående ordination eller ordination vid behov utfärdas.

Läkemedel som får ges enligt generella direktiv ska vara fastställda av verksamhetschef, medicinskt ansvarig läkare eller läkare med särskilt uppdrag. Ordinationen ska innehålla information om läkemedelsnamn (preparatnamn) eller aktiv substans, läkemedelsform (beredningsform), styrka, administreringssätt, indikation, kontraindikationer samt dosering, maxdos och antal tillfällen som läkemedel får ges till en patient utan att en läkare kontaktas.

Av vårdgivarens rutiner om ordination och hantering av läkemedel ska det framgå hur man säkerställer att generella direktiv utfärdas på ett korrekt sätt samt vilken eller vilka läkare som får utfärda generella ordinationer.

Se lokala anvisningar för ordination enligt generella direktiv.

Här finns regionala tillägg

Öppenvårdsdos

Pascal används för att förskriva dosförpackade läkemedel till patienter i hemmiljö och i särskilt boende. För dessa patienter ska samtliga recept förskrivas via Pascal, det vill säga både dosförpackade läkemedel och läkemedel i helförpackning. Alla ordinationer måste journalföras i journalsystemet.

Pascal är kopplat till nationella receptregistret hos eHälsomyndigheten, vilket innebär att patientens samtliga recept visas. Även e-recept syns i Pascal, markerade med en e-symbol (observera att dessa kan behöva göras om till dosförpackat recept, annars expedieras de som helförpackning).

Inera (ett bolag inom Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) ansvarar för förvaltning, utveckling och underhåll av Pascal.

Slutenvårdsdos

Dosförpackade rekvisitionsläkemedel, packade per patient och dostillfälle, används inom slutenvård och beställs genom det journalsystem som används av vårdgivaren. Se lokala rutiner för detta.

Se lokala anvisningar för dosförpackade läkemedel

IT-system

Allt mer information om patienternas läkemedel sköts med hjälp av olika elektroniska system. Dessa innebär många fördelar till exempel vad gäller tillgänglighet av data men innebär också nya typer av risker som dubbelförskrivning av läkemedel om olika system används. Det finns också risker när flera olika system finns men som inte kommunicerar med varandra eller om det blir ett datorhaveri och viktig patientinformation försvinner. Här har vårdgivaren ett övergripande ansvar för ledningssystemet för kvalitet. Fastställd reservrutin vid datastopp ska finnas.

Se lokala anvisningar för läkemedelsordination vid dataavbrott.

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan