Förberedelser

Val av sugkateter

Sugkatetrar
Sugkateterns storlek anges i enheten Charrier (Ch) vilket anger omkretsen. 1 Ch motsvarar 0,33 mm. Grovleken på de olika storlekarna har olika färgkoder och finns även i olika längder på 25, 40 och 53 cm. Tippen på sugkatetern finns både som rak och böjd. Vid sugning i luftväg rekommenderas att använda en sugkateter med både distala och laterala hål för att effektivt få bort sekretet och minska risken för fastsugning [4,6].

Böjd sugkateter används fördelaktigt om man vill rikta katetern i en specifik riktning eller förbi ett hinder. En patient som har en fenestrerad trakealkanyl kräver rensugning med en böjd sugkateter för att undvika att sugkatetern går igenom fenestrationen vilket kan orsaka slemhinneskada.

Långa sugkatetrar (53 cm) kan användas till vuxna patienter eller när det krävs sugning långt ned i luftvägarna vilket utförs av läkare.

Kateterval övre luftväg
Vid sugning i näsan ska en så tunn sugkateter som möjligt användas för att minska obehag och undvika slemhinneskada (Ch 10 eller mindre). Vid sugning av munhåla kan en grövre kateter användas (Ch 12-14).

Kateterval nasal-, endotrakealtub och trakealkanyl
Vid rensugning i tub eller trakealkanyl ska sugkatetern inte uppta mer än halva tubens/trakealkanylens innerdiameter [1,2,5]. På trakealkanyler med innerkanyl beräknas sugkateterns storlek utifrån innerkanylens innerdiameter. Katetern ska vara tillräckligt stor för att effektivt kunna avlägsna sekret men samtidigt tillåta luftflöde runt tub/kanylen för att undvika komplikationer [2].

Följande uträkningsmodell kan användas för att beräkna rätt sugkateterstorlek [2]:

Sugkateter storlek i Fr eller Ch = (tub/trakealkanyl storlek (mm) -2) x 2. Räkneexempel för endotrakealtub storlek 8 blir: (8-2) x 2= 12 Fr eller Ch.

Val av sugtryck

Det är viktigt att alltid kontrollera vilket sugtryck som sugapparaten är inställd på för att undvika komplikationer i samband med rensugning. Rekommenderat sugtryck skiljer sig åt mellan övre- och nedre luftväg där vårdpersonalen aktivt måste höja eller sänka trycket innan proceduren påbörjas. De flesta sugapparater på vårdinrättningar är utrustade med en manometer där trycket kan avläsas genom att knicka sugslangen. Vid kontroll så ställs rätt sugtryck in. Om sugtryck inte uppnås ska felsökning göras då detta indikerar luftläckage någonstans i systemet [6].

• Övre luftvägarna - maximalt 10 kPa (=0,10 bar).
• Nedre luftvägarna – 20 kPa (=0,20 bar).
• Vid lättblödande slemhinnor ska sugkraften vara något lägre än rekommenderat.

Utrustning

Om patienten är i behov av oxygenbehandling i beredskap eller ökad tillförsel i samband med rensugning ska detta ske enligt lokala anvisningar.