Val av produkter

FALLPREVENTION

Det är viktigt att använda rätt produkt till rätt patient och valet bör utgå från en indivuduell riskanalys:

  • Varför föll patienten?
  • I vilka situationer är fallrisken stor?
  • Vilka behov har patienten?
  • Vilka produkter passar bäst?

Regelbunden översyn och utvärdering

Rutinmässig översyn av hjälpmedel är av stor betydelse för patientsäkerheten, exempelvis av rullstolar, rollatorer, bromsar, sängar, sängbord och stödhandtag med mera. Det är också viktigt att regelbundet utvärdera behovet och effekten av insatta åtgärder och produkter. I verksamheter med riskpatienter kan exempelvis särskilda förråd skapas med olika förebyggande produkter för att åtgärder inte ska behöva fördröjas i väntan på anskaffning.

Exempel på produkter

Många produkter måste sättas in på individnivå. Nedan presenteras olika exempel på produkter. Vid val av produkt bör alltid etiska aspekter också diskuteras.

  • Anithalktofflor - för vanligt golv, toffeln är gjord i tyg med latexfri gummisula.
  • Antihalksockor - socka med halkskydd på båda sidor och finns i olika färger.
  • Antihalkstrumpor - finns också i olika färger.
  • Duschtoffla - ovansida i tyg och sula i latexfritt gummi. Toffel för att förhindra fall i våtutrymmen, till exempel dusch och badhus eller på golv av kakel.
  • Höftskyddsbyxor - skyddet är ofta tillverkat av trögskum. Det finns också träningsshorts och långa träningsbyxor.
  • Duschmattor - finns i PVC-plast som har förmåga att absorbera stötkraft vid fall. Osynligt antihalkskydd (antislip) appliceras i duschutrymmet.
  • Duschpall - stadig hög pall, minst 50 cm hög, underlättar vid hygiensituationer samt reducerar halkrisker i duschen.
  • Stödhandtag i duschen - handtag, finns i olika längder och utförande.
  • Fallskyddsmatta - kan läggas vid sängen och tar upp stötkraften vid fall ur sängen. Mattan har fasade kanter för att minimera att personen snubblar på mattan.
  • Förhöjningsdynor till fåtölj/stol - kuddar i olika höjder som underlättar uppresning vid låga sitthöjder.
  • Förhöjningsklossar under låg säng - finns i olika dimensioner för att passa olika sängben, för att underlätta i/urstigning.
  • Sängar - höj och sänkbara sängar med reglerbar rygg- och fotdel. Underlättar i/urstigning vid för hög respektive för låg säng.
  • Tippskydd - på rullstolen - skyddet monteras bak på rullstolen och förhindrar fall bakåt.
  • Griptänger - plocktång finns med olika längder, för att nå/plocka upp föremål.
  • Golvbelysning/nattlampa i väggkontakt - ger ledljus, kan användas nattetid för att lysa upp vägen till toaletten.
  • Belysning - matta som tänder lampan vid sängen nattetid.
  • Bälten - finns med olika syften, till exempel gåbälte, lyftbälte och positioneringsbälte.
  • Filtar - i olika färger kan ge färgkoder om vilka patienter som har ökad risk för att falla och därmed behöver extra uppmärksamhet.
  • Larm - det finns olika typer av larm, till exempel larm som har larmsignal när personen reser sig ur sängen eller rullstolen eller larm där ett meddelande med till exempel en närståendes röst som talar lugnande.
  • Tillbehör till larm - det finns till exempel sensorer att ha under madrass eller sittdyna, larmmattor att ha vid sängen. Det finns också larmanordningar som tänder belysningen vid sängen.

Höftskyddsbyxor

Höftfraktur orsakas oftast av ett fall i sidled mot övre delen av lårbenet och höftskyddsbyxan ska minska kraften av fallet mot detta område. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) finns kunskapsluckor om höftskydd och fallförebyggande åtgärder för att minska frakturer generellt. I vissa selektiva äldre patientgrupper med hög risk för fall i särskilt boende tycks byxan skydda mot frakturer [6]. Vetenskapliga underlaget är motsägelsefullt och beprövad erfarenhet tyder på att felaktig användning kan öka fallrisken [1].

Sjukgymnast eller arbetsterapeut förskriver höftskyddsbyxan. I det flesta fall står patienten/den boende för kostnaden. Inför förskrivningen ska riskbedömning/fallriskvärdering göras. Det är väsentligt att byxan har rätt storlek. Höftmåttet ska tas över stussen på bredaste stället. Börja med att beställa en byxa och när den provats en tid bör ytterligare byxor (max 2) beställas. Uppföljning av användning bör ske efter 3 månader och ny bedömning bör ske efter ett år. Att ge information till patient, närstående och vårdpersonal är viktigt för att byxan ska få avsedd effekt. Patienten bör bland annat informeras om att materialet känns hårdare i rumstemperatur men blir mjukare av kroppsvärmen och formar sig efter höften på bäraren och sitter därmed stadigare. Skicka inte alla byxor samtidigt på tvätt, och se till att det finns rutiner nattetid när inte byxorna används.

Sänggrindar

Sänggrindar får aldrig vara ett alternativ till tillsyn. Patientens egen inställning till sänggrindar ska beaktas och det är viktigt att patient och närstående informeras om syftet med beslutet. Beslut om sänggrind ska regelbundet utvärderas och omprövas. Sänggrind kan utgöra en risk för skada men kan också fungera som underlättare, till exempel vid lägesändring i säng. I den utsträckning det är möjligt är personlig övervakning den absolut bästa åtgärden. En låg säng kan vara ett alternativ till sänggrind. Beslut om sänggrindar tas av legitimerad personal med omvårdnadsansvar, som också är ansvarig för uppföljningen samt för dokumentation av underlag och beslut.

Läs mer i Vårdhandbokens text om sänggrindar. Där ges mer ingående förklaringar och där finns också en utskrivbar checklista över vad man bör tänka på.

Till toppen av sidan