Åtgärder geriatrik

FALLPREVENTION

Basen i det förebyggande arbetet är flera generella åtgärder avsedda för samtliga patienter på en enhet. Dessa bör alltid kompletteras med så kallade multifaktoriella åtgärder, det vill säga individuella åtgärder som grundas på en individuell fallriskutredning för de personer som enligt fallriskvärderingen har visat sig ha förhöjd risk för att falla. För de patienter som fallit under vårdtiden grundas de individuella åtgärderna på en fallhändelseutredning. Akuta åtgärder sätts in omedbart efter det att ett fall har inträffat. Omständigheterna kring fallet sammanställs därefter i en fallhändelserapport.

Fall får inte ses som en del av det naturliga åldrandet utan är något som är möjligt att förebygga. Geriatriska patienter har ofta flera sjukdomar med nedsatt allmäntillstånd och har därmed ökad risk för fall och fallskador. Upp till 40% av patienter med stroke faller under vårdtiden på rehabiliteringsenhet [24]. Tidigare historia av fall, användande av fler än tre läkemedel och begränsningar i ADL-funktion har stark evidens som viktiga riskfaktorer [23]. Andra riskfaktorerna för fall bland äldre är muskelsvaghet, gång- och balanssvårigheter, behov av hjälpmedel, nedsatt synförmåga, reumatoid artrit, depression, nedsatt kognition samt ålder över 80 år. Ju fler riskfaktorer desto större fallrisk finns. Eftersom de största grupperna för fall och fallskador vårdas inom geriatriken ska personalen ha en hög kompetens gällande fall, fallrisker, behandling och rehabilitering. Äldre som har sökt vård eller omsorg på grund av fall, har gång- eller balanssvårigheter samt fallbenägenhet bör genomgå en ordentlig bedömning. Viktiga faktorer i sjukhusmiljön är adekvat tillsyn, belysning, möbler, hjälpmedel, utrustning och golv.

Fallriskbedömning

Initial fallriskvärdering

  • Alla patienter ska vid ankomst till geriatriken bedömas om det finns risk för fall.
  • Alla patienter ska tillfrågas om de har fallit under senast året. De bör tillfrågas inom 2 timmar, exempelvis vid ankomstsamtalet. Följ eventuellt upp med närstående.
  • All vårdpersonal ska ta ställning till frågan: ”tror du att denna patient kommer att falla om inga fallförebyggande åtgärder sätts in?”

Fallriskutredning

  • Om svaret blir ja på någon av de två första frågorna ska riskbedömning göras med hjälp av bedömningsinstrument. Downton Fall Risk Index rekommenderas som förstahandsval.
  • Riskbedömning ska dessutom göras vid försämrat hälsotillstånd samt vid förvirrings- och orostillstånd (till exempel inför sänggående) och pre- och postoperativt.

Läkemedel

  • Fall bör ses som ett eventuellt symtom på sjukdom eller effekt av läkemedel till dess motsatsen är bevisad.
  • Alla äldre som står på smärtstillande-, lugnande-, blodtryckssänkande läkemedel eller har fyra eller fler läkemedel ska riskbedömas regelbundet.
  • Gå igenom ordinerade läkemedel regelbundet.
  • Begränsa, så lång som möjligt, antalet och kombinationer av läkemedel.
  • Be den äldre vara uppmärksam på yrsel eller andra effekter efter insättning av nya läkemedel och så vidare.
  • Observera äldre som får laxerande och urindrivande läkemedel och ge dessa läkemedel när de är mest lämpligt för patienten. Undvik onödiga nattliga toalettbesök.
  • Undvik om möjligt att påbörja intravenös behandling på kvällen för att undvika fall i samband med toalettbesök.
  • Visa patienter och närstående hur man hanterar droppställningen.

Vid kognitiv svikt

  • Ge den äldre den tid som krävs – stressad personal kan orsaka fall.
  • Reorientera förvirrade patienter det vill säga informera om var den äldre befinner sig, dag, tid och så vidare.
  • Svara snabbt på ringningar.
  • Placera förvirrade patienter och fallbenägna äldre nära expeditionen eller personalutrymmen.
  • Uppmana närstående att så långt möjligt vara tillsammans med den äldre.
  • Se till att förvirrade äldre patienter, som behöver, har sin säng i låg position eller får en lågpositionssäng.

Nutrition

Se till att den äldre är välnutrierad. Malnutrition ger bland annat muskelsvaghet.  Diskutera kostens innehåll och ge tips om mat som är rik på D-vitamin för att minska risk för benskörhet. Vid hemgång förskriv eventuellt vitamin- eller kalciumtillskott.

Vårdmiljö

  • Visa den äldre runt i den nya miljön – bör upprepas.
  • Ta bort riskfaktorer i vårdmiljön, till exempel hinder och överflödiga saker.
  • Kontrollera sladdar, TV-apparater och medicinsk utrustning på stativ, utstickande bordsben, droppställningar och så vidare.
  • Se till att ringsignal/larm fungerar och att ringklockan kan nås.
  • Lås alltid säng och sängbord samt se till att andra möbler kring patienten är stabila.
  • Se till att stolar har karmar och rätt höjd.
  • Se till att det finns fria gångytor i korridoren.
  • Montera antihalktejp/remsor där så behövs.
  • Säkerställ adekvat belysning, det vill säga bra ljusstyrka som inte bländar.
  • Använd checklista för regelbundna vårdmiljöronder/”snubbelronder”.
  • Se till att det på toalettrum finns stödhandtag nära toaletten som är monterade vertikalt snarare än horisontalt.
  • Torka endast halva golvet i taget längs med korridorer så att det alltid finns en halva som är torr.
  • Torka alltid upp spill från golv.
  • Entré och gemensamhetsutrymmen
  • Det bör finnas karmstolar att sitta på och god belysning som inte bländar.
  • Kontrollera att mattor i entréer inte innebär snubbelrisk och att överflödiga saker tas bort.

Rörlighet och mobilisering

  • Instruera den äldre att resa sig upp långsamt och vara uppmärksam på yrsel efter till exempel sängläge, skröplighet och så vidare.
  • Instruera den äldre och närstående om vad de bör undvika/vad som ökar risken för fall.
  • Se till att den äldre har halkfria fotbeklädnader och tofflor med bakkappa.
  • Erbjud fysiska aktiviteter och vid behov ta hjälp av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast för ADL-bedömning, träning av balans- och muskelstyrka samt träning av aktivitetsförmåga.
  • Anlita arbetsterapeut eller sjukgymnast för utprovning av lämpligt förflyttningshjälpmedel, till exempel rollator, bock, betastöd, rullstol.
  • Erbjud riskpatienter handledda promenader och eventuellt rörelseprogram så att de inte inaktiveras.

Gånghjälpmedel, rullstolar och stolar

  • Kontrollera gånghjälpmedel regelbundet, även de i förråd.
  • Välj stolar med armstöd och som har lämplig höjd för att patienten lätt ska kunna resa sig och sätta sig.
  • Se till att det finns halkskydd även i stolar.
  • Anpassade val av hjälpmedel och förskriv hjälpmedel för inom- respektive utomhusmiljö.
  • Används begränsningsåtgärder enligt ordination och gällande regler. Utvärdera kontinuerligt och vid förändringar. Inhämta patientens samtycke (om möjligt).

Toalettbesök och personlig hygien

  • Placera den äldre med behov av ”akuta” toalettbesök nära toaletten.
  • Se till att toalettpapper finns inom räckhåll och att toalettstolen har armstöd.
  • Uppmana manliga patienter med risk för yrsel att sitta vid toalettbesök.
  • Se till att patienter som behöver har urinflaska vid sängen.
  • Uppmärksamma patienter som får laxerande och vätskedrivande läkemedel.
  • Riskpatient bör erbjudas till exempel toalettstol vid sängen, hjälp innan sänggående.
  • Nattetid kan belysningen på toaletten behöva vara tänd.
  • Se till att patienten har sina toalettsaker inom räckhåll.

Sängläge

  • Se till att sängen har rätt höjd. Den äldres behov ska styra val av säng. Lågpositionssäng kan behövas till förvirrade medan hög säng kan behövas till patienter med nedsatt rörelsefunktion.
  • Se till att sängens hjul är låsta.
  • Se till att den äldre når nödvändiga föremål och ringklocka.
  • Identifiera de patienter som behöver larm alternativt larmmatta.

Dokumentation och information

Dokumentation

  • Information om fallrisk och vilken fallprevention som eventuellt annan vårdgivare redan satt in ska efterfrågas.
  • Riskpatienter, riskaktiviteter och riskmoment ska identifieras och dokumenteras. Rutiner för hur det ska ske ska finnas.
  • Fallrisker dokumenteras i patientens journal, förslagsvis med texten ”Fallrisk”. Använd eventuellt någon form av markering i journalen. Om markeringar, till exempel färgmarkeringar, används även på sängar, gånghjälpmedel och så vidare måste etiska aspekter beaktas.
  • Information om fallrisk och fallförebyggande åtgärder ska nå ut till all personal.
  • Dokumentera fallförebyggande åtgärder och hur eventuella hjälpmedel ska användas.
  • Om tillsyn ordinerats som omvårdnadsåtgärd, precisera vad som ingår.

Information och rapportering mellan vårdgivare

  • Informera alla på enheten samt vid behov närstående om vad som gäller.
  • Fördela resurser i relation till behov och risk för fall.
  • Begär omvårdnadsepikris från annan vårdgivare.
  • Vid ”permissioner” informera eventuellt om risker i den nya miljön, till exempel utomhusmiljön.
  • Överrapportera muntligt och skriftligt när den äldre skrivs ut från sjukhuset (falltendens, hjälpmedel, vanor).

Utbildning och patientinformation

  • Rutiner för personalutbildning i fallprevention ska finnas för att öka medvetenheten om riskpatienter och olika preventiva åtgärder.
  • Undervisning till den äldre och närstående ska ges för att öka medvetenheten om fallrisker, riskmoment och hjälpmedel.
  • Ge riskpatienter informationsmaterial om fallskadeprevention.
  • Följ upp med närstående och involvera de närstående (som vill).
Till toppen av sidan