Åtgärder i särskilt boende

FALLPREVENTION

Basen i det förebyggande arbetet är flera generella åtgärder avsedda för samtliga patienter på en enhet. Dessa bör alltid kompletteras med individuella åtgärder som grundas på en fallriskutredning för de personer som enligt fallriskvärderingen har visat sig ha förhöjd risk för att falla. För de patienter som fallit under vårdtiden grundas de individuella åtgärderna på en fallhändelseutredning. Akuta åtgärder sätts in omedbart efter det att ett fall har inträffat. Omständigheterna kring fallet sammanställs därefter i en fallhändelserapport.

Många av de åtgärder som gäller slutenvården och vård i hemmet kan ofta tillämpas i särskilt boende men en mängd aspekter är unika för boende på institution. Viktiga faktorer i särskilt boende är: adekvat tillsyn, läkemedel, belysning, möbler (egna och institutionens), hjälpmedel, utrustning och golv. Etiska aspekter och frågor kring integritet är av stor vikt då boendeformen både innehåller det egna boendet och gemensamhetsutrymmen. Den boende har ofta egna möbler med sig men det finns också utrymmen som möbleras av vårdgivaren. Det är viktigt att även komma ihåg närmiljön och utemiljön.

Underbemanning och brist på kunskap om till exempel demenssjukdomar ökar risken för fall och fallskador inom äldrevården. Ofta önskar vårdpersonalen att problemet i dessa situationer ska avhjälpas med läkemedel, men eftersom läkemedel i sig är en riskfaktor är det viktigt att personalen reflekterar över vad som orsakade fallet.

Insatta läkemedel måste ständigt omprövas av den läkare som har bäst kompetens. Underbehandling likväl som överbehandling samt brister i följsamhet kan öka risken för fall. Det är också viktigt att den äldre inte behöver vänta för länge utan får hjälp i tid. Urindrivande läkemedel, trängningar och så vidare kan göra att den äldre blir orolig och har svårt att vänta.

Fallriskbedömning

Före eller i samband med inflyttning:

  • Alla äldre patienter (alternativt närstående, annan vårdgivare) tillfrågas helst före inflyttningen men senast i samband med inflyttningen om den äldre fallit under senast året.

Vid inflyttning:

  • Kontrollera inom 2 timmar om den boende har riskbedömts inför inflyttningen. Om ja, ta ställning till resultatet och om den nya boendemiljön kräver ny bedömning. Alla boende tillfrågas om de fallit sedan den tidigare bedömningen.

Om ingen bedömning har gjorts före inflyttning:

Initial fallriskvärdering

  • Alla boende ska tillfrågas (alternativt närstående, annan vårdgivare) om de fallit under senast året.
  • All vårdpersonal ska ta ställning till frågan: ”tror du att denna boende kommer att falla om inga fallförebyggande åtgärder sätts in?”

Fallriskutredning

  • Om svaret blir ja på någon av de två första frågorna ska riskbedömning göras med hjälp av bedömningsinstrument. Downton Fall Risk Index rekommenderas som förstahandsval.
  • Riskbedömning ska dessutom göras vid försämrat hälsotillstånd samt vid förvirrings- och orostillstånd (till exempel inför sänggående).

Läkemedel

  • Alla boende som står på smärtstillande-, lugnande-, blodtryckssänkande läkemedel eller har fyra eller fler läkemedel ska riskbedömas för fall regelbundet.
  • Gå igenom ordinerade läkemedel regelbundet.
  • Fall bör ses som ett eventuellt symtom på sjukdom eller effekt av läkemedel till dess att motsatsen är bevisad.
  • Begränsa, så lång som möjligt, antalet och kombinationer av läkemedel.
  • Be den boende vara uppmärksam på yrsel eller andra effekter efter insättning av nya läkemedel och så vidare.
  • Observera boende som får laxerande och urindrivande läkemedel och ge dessa läkemedel när de är mest lämpligt för den äldre. Undvik onödiga nattliga toalettbesök.

Vid kognitiv svikt

  • Ge den boende den tid som krävs – stressad personal kan orsaka fall.
  • Svara snabbt då patienten larmar.
  • Reorientera förvirrade patienter det vill säga informera om var den boende befinner sig, dag, tid.
  • Placera förvirrade patienter nära expedition eller personalutrymmen.
  • Uppmana närstående att vid förvirringstillstånd om möjligt vara hos den boende.
  • Se till att förvirrade äldre patienter, som behöver, har sin säng i låg position eller får en lågpositionssäng.

Nutrition

  • Diskutera kostens innehåll och eventuell förskrivning av vitamintillskott vid brist på till exempel D-vitamin och kalcium.
  • Fördela måltiderna jämnt över dygnet och förhindra långvarig nattfasta.

Vårdmiljö

Gemensamma utrymmen:

  • Visa den boende runt i den nya miljön – bör upprepas.
  • Ta bort riskfaktorer i vårdmiljön, till exempel hinder och ta bort överflödiga saker.
  • Kontrollera sladdar, TV-apparater på stativ, utstickande bordsben.
  • Montera antihalktejp/remsor.
  • Säkerställ adekvat belysning, det vill säga bra ljusstyrka som inte bländar.
  • Använd checklista för regelbundna vårdmiljöronder/”snubbelronder”.
  • Se till att det på toalettrum finns stödhandtag, nära toaletten, som är monterade vertikalt snarare än horisontellt.
  • Gör miljön säker för de boende som vill vandra, till exempel i korridorer.
  • Torka endast halva golvet i taget längs med korridoren så att det alltid finns en halva som är torr.

Egna lägenheten/rummet:

  • Använd checklista för genomgång av fallrisk i egna lägenheten/rummet.
  • Lås alltid säng och sängbord samt se till att andra möbler vid sängen är stabila.
  • Se till att det i badrummet finns handtag nära toaletten som är monterade vertikalt snarare än horisontalt.
  • Se till att larm och ringsignaler fungerar och att ringklockan kan nås.

Entré och utemiljö:

  • Det bör finnas bänkar att sitta på och god belysning som inte bländar.
  • Kontrollera att mattor i entréer inte innebär snubbelrisk.

Rörlighet och mobilisering

  • Instruera den boende att resa sig upp långsamt och vara uppmärksam på yrsel efter till exempel sängläge, skröplighet och så vidare.
  • Instruera den boende och de närstående om vad som ökar risken för fall.
  • Se till att den boende har halkfria fotbeklädnader och tofflor med bakkappa.
  • Erbjud fysiska aktiviteter och vid behov ta hjälp av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast för bedömning, träning av balans och muskelstyrka, träning av aktivitetsförmåga samt hjälpmedelsförskrivning.
  • Anlita arbetsterapeut eller sjukgymnast för utprovning av lämpligt förflyttningshjälpmedel, till exempel rollator, bock, betastöd, rullstol.
  • Erbjud riskpatienter handledda promenader och eventuellt rörelseprogram så att de inte inaktiveras.

Gånghjälpmedel, rullstolar och stolar

  • Kontrollera gånghjälpmedel regelbundet.
  • Anpassade val av hjälpmedel för inom- respektive utomhusmiljö samt för årstidsväxlingar.
  • Välj stolar med armstöd och som har lämplig höjd för att patienten lätt ska kunna resa sig och sätta sig.
  • Se till att det finns halkskydd även i stolar.
  • Används begränsningsåtgärder enligt ordination och gällande regler. Utvärdera kontinuerligt och vid förändringar. Inhämta den boendes/närståendes samtycke (om möjligt).

Toalettbesök och personlig hygien

  • Se till att toalettpapper finns inom räckhåll och att toalettstolen har armstöd.
  • Uppmana manliga patienter med risk för yrsel att sitta vid toalettbesök.
  • Se till att patienter som behöver har urinflaska vid sängen.
  • Uppmärksamma patienter som får laxerande och vätskedrivande läkemedel.
  • Riskpatient bör erbjudas till exempel toalettstol vid sängen, hjälp innan sänggående.
  • Nattetid kan belysningen i hall och badrum behöva vara tänd.

Sängläge

  • Se till att sängen har rätt höjd. Den boendes behov ska styra val av säng. Lågpositionssäng kan behövas till förvirrade medan hög säng kan behövas till äldre med funktionshinder.
  • Se till att sängens hjul är låsta.
  • Se till att patienten når nödvändiga föremål och ringklocka/larm.
  • Identifiera de boende som behöver larm alternativt larmmatta.

Dokumentation och information

Dokumentation

  • Information ska inhämtas om fallrisk och vilken fallprevention som eventuellt annan vårdgivare redan satt in.
  • Riskpatienter, riskaktiviteter och riskmoment ska identifieras och dokumenteras. Rutiner för hur det ska ske ska finnas.
  • Fallrisker dokumenteras i patientens journal, förslagsvis med texten ”Fallrisk”. Använd eventuellt någon form av markering i journalen. Om markeringar till exempel färgmarkeringar används även på sängar, gånghjälpmedel och så vidare måste etiska aspekter beaktas.
  • Dokumentera fallförebyggande åtgärder och hur eventuella hjälpmedel ska användas. Bestäm även tidpunkt för uppföljning.
  • Tänk på de olika dokumentationssystemen hälso- och sjukvårdens respektive den sociala dokumentationen. Information om fallrisk och fallförebyggande åtgärder ska nå ut till all personal.
  • Om tillsyn ordinerats som omvårdnadsåtgärd, precisera vad som ingår.

Information och rapportering mellan vårdgivare

  • Informera alla på enheten samt vid behov närstående om vad som gäller.
  • Vid ”permissioner” informera eventuellt om risker i den nya miljön, till exempel utomhusmiljön.
  • Överrapportera muntligt och skriftligt om den boende läggs in på sjukhus (falltendens, hjälpmedel, vanor).
  • Skicka med skor även om den boende transporteras med ambulans.
  • Begär omvårdnadsepikris vid utskrivning från sjukhus med information om fall, fallprevention, hjälpmedel, träning.

Utbildning och patientinformation

  • Rutiner för personalutbildning i fallprevention ska finnas för att öka medvetenheten om riskpatienter och olika preventiva åtgärder.
  • Undervisning till den boende och närstående ska ges för att öka medvetenheten om fallrisker, riskmoment och hjälpmedel.
  • Involvera och följ upp med närstående
Till toppen av sidan