Fallprevention

Åtgärder i särskilt boende

Basen i det förebyggande arbetet är flera generella åtgärder avsedda för samtliga boende på en enhet. Dessa bör alltid kompletteras med individuella åtgärder som grundas på en fallriskutredning för de personer som enligt fallriskvärderingen har visat sig ha förhöjd risk för att falla. För boende som fallit grundas dennes åtgärder på en individuell fallhändelseutredning. Akuta åtgärder sätts in omedbart efter det att ett fall har inträffat. Omständigheterna kring fallet sammanställs därefter i en fallhändelserapport.

Många av de åtgärder som gäller slutenvården och vård i ordinärt boende kan ofta tillämpas i särskilda boenden men en mängd aspekter är unika för särskilt boende.

Viktiga faktorer att beakta är: adekvat tillsyn, läkemedel, belysning, hjälpmedel, utrustning och möbler. Den boende har ofta egna möbler med sig men det finns också utrymmen som möbleras av vårdgivaren. Det är viktigt att även komma ihåg närmiljön och utemiljön.

Underbemanning och brist på kunskap om till exempel demenssjukdomar och kognitiva nedsättningar ökar risken för fall och fallskador. Ofta önskar vårdpersonalen att problemet i dessa situationer ska avhjälpas med läkemedel, men eftersom läkemedel i sig är en riskfaktor är det viktigt att personalen reflekterar över vad som orsakade fallet.

Insatta läkemedel måste ständigt omprövas av den läkare som har bäst kompetens. Underbehandling likväl som överbehandling samt brister i följsamhet kan öka risken för fall. Urindrivande läkemedel, trängningar och så vidare kan göra att den boende blir orolig och har svårt att vänta.

Fallriskbedömning

Före eller i samband med inflyttning:

  • Alla boende (alternativt närstående, annan vårdgivare) tillfrågas helst före inflyttningen men senast i samband med inflyttningen om hen fallit under det senaste året.

Vid inflyttning:

  • Kontrollera inom två timmar om den boende har riskbedömts inför inflyttningen. Om ja, ta ställning till resultatet och om den nya boendemiljön kräver ny bedömning. Alla boende tillfrågas om de fallit sedan den tidigare bedömningen.

Om ingen bedömning har gjorts före inflyttning:

Initial fallriskvärdering

  • Alla boende ska tillfrågas (alternativt närstående, annan vårdgivare) om de fallit under det senaste året.
  • All vårdpersonal ska ta ställning till frågan: ”tror du att denna boende kommer att falla om inga fallförebyggande åtgärder sätts in?”

Fallriskutredning

  • Om svaret blir ja på någon av de två första frågorna ska riskbedömning göras med hjälp av bedömningsinstrument. Downton Fall Risk Index rekommenderas som förstahandsval.
  • Riskbedömning ska dessutom göras vid försämrat hälsotillstånd samt vid förvirrings- och orostillstånd (till exempel inför sänggående).

Läkemedel

  • Alla boende som tar smärtstillande, lugnande eller blodtryckssänkande läkemedel ska riskbedömas för fall regelbundet. Det gäller även om de har tre eller fler läkemedel.
  • Gå igenom översikt av ordinerade läkemedel regelbundet.
  • Fall bör ses som ett eventuellt symtom på sjukdom eller effekt av läkemedel till dess att motsatsen är bevisad.
  • Begränsa, så långt som möjligt, antalet och kombinationer av läkemedel.
  • Be den boende vara uppmärksam på yrsel eller andra effekter efter insättning av nya läkemedel och så vidare.
  • Observera boende som får laxerande och urindrivande läkemedel och ge dessa läkemedel när det är mest lämpligt. Undvik onödiga nattliga toalettbesök.

Vid kognitiv svikt

  • Ge den boende den tid som krävs – stressad personal kan orsaka fall.
  • Svara snabbt då den boende larmar.
  • Reorientera förvirrade boende det vill säga informera om var den boende befinner sig, dag, tid.
  • Placera förvirrade boende nära expedition eller personalutrymmen.
  • Uppmuntra närstående att vid förvirringstillstånd om möjligt vara hos den boende.
  • Se till att förvirrade äldre boende, som behöver, har sin säng i låg position eller får en lågpositionssäng.

Nutrition

  • Diskutera kostens innehåll och ge tips om mat som är rik på D-vitamin för att minska risk för benskörhet. Förskriv eventuellt vitamin- eller kalciumtillskott.
  • Fördela måltiderna jämnt över dygnet och förhindra långvarig nattfasta.

Vårdmiljö

Gemensamma utrymmen:

  • Visa den boende runt i den nya miljön – bör upprepas.
  • Ta bort riskfaktorer i vårdmiljön, till exempel hinder och ta bort överflödiga saker.
  • Kontrollera sladdar, TV-apparater på stativ, utstickande bordsben.
  • Montera antihalktejp/remsor.
  • Säkerställ adekvat belysning, det vill säga bra ljusstyrka som inte bländar.
  • Använd checklista för regelbundna vårdmiljöronder ”snubbelronder”.
  • Se till att det på toalettrum finns stödhandtag, nära toaletten, som är monterade vertikalt snarare än horisontellt.
  • Gör miljön säker för de boende som vill vandra, till exempel i korridorer.
  • Torka endast halva golvet i taget längs med korridoren så att det alltid finns en halva som är torr.

Egna lägenheten/rummet:

  • Använd checklista för genomgång av fallrisk i egna lägenheten/rummet.
  • Lås alltid säng och sängbord samt se till att andra möbler vid sängen är stabila.
  • Se till att det i badrummet finns handtag nära toaletten som är monterade vertikalt snarare än horisontellt.
  • Se till att larm och ringsignaler fungerar och att ringklockan kan nås.

Entré och utemiljö:

  • Det bör finnas bänkar att sitta på och god belysning som inte bländar.
  • Kontrollera att mattor i entréer inte innebär snubbelrisk.

Fysisk träning och mobilisering

  • Instruera den boende att resa sig upp långsamt och vara uppmärksam på yrsel till exempel efter sängläge, vid skör- och svaghet och så vidare.
  • Instruera den boende och de närstående om vad som ökar risken för fall.
  • Se till att den boende har halkfria fotbeklädnader, företrädesvis tofflor med bakkappa.
  • Erbjud fysiska aktiviteter och vid behov ta hjälp av arbets- och/eller fysioterapeut för bedömning, träning av balans och muskelstyrka, träning av aktivitetsförmåga samt hjälpmedelsförskrivning.
  • Anlita arbets- eller fysioterapeut för utprovning av lämpligt förflyttningshjälpmedel, till exempel rollator, bock, betastöd, rullstol.
  • Erbjud boende som har extra risk för att falla handledda promenader och eventuellt balans- och rörelseprogram så att de inte inaktiveras.

Gånghjälpmedel, rullstolar och stolar

  • Kontrollera gånghjälpmedel regelbundet.
  • Anpassade val av hjälpmedel för inom- respektive utomhusmiljö samt för årstidsväxlingar.
  • Välj stolar med armstöd och som har lämplig höjd för att äldre personer lätt ska kunna resa sig och sätta sig.
  • Se till att det finns halkskydd även i stolar.
  • Används begränsningsåtgärder enligt ordination och gällande regler. Utvärdera kontinuerligt och vid förändringar. Inhämta den boendes samtycke.

Toalettbesök och personlig hygien

  • Se till att toalettpapper finns inom räckhåll och att toalettstolen har armstöd.
  • Uppmana manliga äldre med risk för yrsel att sitta vid toalettbesök.
  • Se till att patienter som behöver har urinflaska vid sängen.
  • Uppmärksamma boende som får laxerande och vätskedrivande läkemedel.
  • Riskpatient bör erbjudas till exempel toalettstol vid sängen, hjälp innan sänggående.
  • Nattetid kan belysningen i hall och badrum behöva vara tänd.

Sängläge

  • Se till att sängen har rätt höjd. Den boendes behov ska styra val av säng. Lågpositionssäng kan behövas till förvirrade medan hög säng kan behövas till boende med funktionshinder.
  • Se till att sängens hjul är låsta.
  • Se till att boende når nödvändiga föremål och ringklocka/larm.
  • Identifiera de boende som behöver larm alternativt larmmatta.
  • Sänggrindar. Skyddsåtgärder.

Dokumentation och information

Dokumentation

  • Information ska inhämtas om fallrisk och vilken fallprevention som eventuellt annan vårdgivare redan satt in.
  • Riskpatienter, riskaktiviteter och riskmoment ska identifieras och dokumenteras. Rutiner för hur det ska ske ska finnas.
  • Fallrisker dokumenteras i patientens journal, förslagsvis med texten ”Fallrisk”. Använd eventuellt någon form av markering i journalen. Om markeringar till exempel färgmarkeringar används även på sängar, gånghjälpmedel och så vidare måste etiska aspekter beaktas.
  • Dokumentera fallförebyggande åtgärder och hur eventuella hjälpmedel ska användas. Bestäm även tidpunkt för uppföljning.
  • Tänk på de olika dokumentationssystemen hälso- och sjukvårdens respektive den sociala dokumentationen. Information om fallrisk och fallförebyggande åtgärder ska nå ut till all personal.
  • Om tillsyn ordinerats som omvårdnadsåtgärd, precisera vad som ingår.

Information och rapportering mellan vårdgivare

  • Informera alla på enheten samt vid behov närstående om vad som gäller.
  • Vid ”permissioner” informera eventuellt om risker i den nya miljön, till exempel utomhusmiljön.
  • Överrapportera muntligt och skriftligt om den boende läggs in på sjukhus (falltendens, hjälpmedel, vanor).
  • Skicka med skor även om den boende transporteras med ambulans.
  • Begär omvårdnadsepikris vid utskrivning från sjukhus med information om fall, fallprevention, hjälpmedel, träning.

Utbildning och information till den boende och närstående

  • Rutiner för personalutbildning i fallprevention ska finnas för att öka medvetenheten om riskpatienter och olika preventiva åtgärder.
  • Undervisning till den boende och närstående ska ges för att öka medvetenheten om fallrisker, riskmoment och hjälpmedel.
  • Involvera och följ upp med närstående.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan